Konstnärsgruppen Peredvizjniki bildades 1870 som en reaktion mot den ryska konstakademiens konservatism.

Gruppen ville skildra det samtida ryska samhället och använda konsten för att belysa sociala och politiska frågor.

Man ordnade också vandringutställningar för att föra konsten ut till folket, utanför metropolerna S:t Petersburg och Moskva.

Peredvizjnikis måleri har sedan slutet av 1800-talet varit oerhört populärt i Ryssland men är väldigt lite känt i övriga världen.

För första gången i Sverige

Höstens utställning på Nationalmuseum är den första i sitt slag i Sverige.

Tack vare generösa lån av konstverk från Tretiakovgalleriet i Moskva och Ryska Museet i S:t Petersburg, kan vi visa en heltäckande bild av gruppens konst.

Utställningen visar den stora bredden i gruppens måleri.

Samhällsrealism och sagor

Nikolaj Bogdanov-Belskij; I skoldörren, 1897 @2011, Ryska Museet, SPB

De samhällsengagerade bilderna där sociala orättvisor och svåra levnadsförhållanden är i fokus spelade en viktig roll för Peredvizjniki.

Konstnärer som Vladimir Makovskij, Ilja Repin och Nikolaj Jarosjenko skildrade hemliga politiska möten, straffångar och svältande jordbruksarbetare.

En av höjdpunkterna i utställningen är Ilja Repins berömda Pråmdragare vid Volga, ett av de mest välkända verken i rysk konst överhuvudtaget.

Men gruppens konstnärer intresserade sig också för Rysslands förflutna.

Bilder inspirerade av folksagor, skildringar av kyrkliga traditioner och bilder av vardagslivet under tidigare sekler ingår i utställningen.

Symboliskt laddade landskap

Isaak Levitan, Vägen till Vladimir, 1892. ©Tretiakovgalleriet, Moskva

Flera av Peredvizjnikis målare var specialiserade på landskapsmåleri.

För dem stod det typiskt ryska i centrum. Bilderna av Rysslands vidder och skogar blev till symboler för hemlandet och spelade en roll för formandet av en nationell identitet.

Samtidigt kan det ryska landskapsmåleriet ibland föra tankarna till det nordiska drömska och vemodsfyllda landskapsmåleriet kring sekelskiftet 1900.

Landskapsbilderna kunde också ha politisk innebörd.

Isaak Levitans Vägen till Vladimir, som för den oinvigde föreställer en idyll; en sandig väg över en strandäng, skildrar i själva verket vägen till straffkolonierna i Sibirien.

I intellektuella kretsar

Ilja Repin, Leo Tolstoy barfota, 1901. Foto©2011, Ryska Museet, SPB

Några av konstnärerna i gruppen umgicks i ledande intellektuella kretsar och i utställningen visas porträtt av kompositörer som Rimskij-Korsakov och Tjajkovskij och författare som Leo Tolstoj.

Arbetet med utställningen har letts av professor David Jackson, University of Leeds, och fil. dr. Per Hedström, biträdande chef för Samlingarna med Statens porträttsamling vid Nationalmuseum.

Entreavgift

Ordinarie pris: 120 kronor. Reducerat pris: 100 kronor (pensionärer, studerande, värnpliktiga och grupper om minst 15 personer)

PROGRAM

Introduktion, visningar, bildspel Introduktion till utställningen av en museets pedagoger ges i Hörsalen varje tisdag – fredag kl 13, cirka 45 minuter. Övrig tid visas ett bildspel.

Introduktion till Peredvizjniki Utställningskommissarie Per Hedström ger i det här bildspelet en introduktion till utställningen Peredvizjniki. Du kan också se bildspelet i museets Hörsal.

Boka en privat gruppvisning

Alexander Janov, Ikonmålaren ©Tretowgalleriet, Moskva

Tisdag 10 januari, kl 17–18

Föreläsning: Bilden i bilden. Ikoner i Peredvizjnikis måleri.

Ulf Abel föreläser om ikonbruk utifrån Peredvizjnikis målningar. Välkommen till en extrainsatt föreläsning i anslsutning till utställningen Peredvizjniki.

Ikonkännaren och före detta intendenten på Nationalmuseum, Fil dr Ulf Abel föreläser om Bilden i bilden. Ikoner i Peredvizjnikis måleri.

Plats: Hörsalen, utrustad med hörslinga. Fri entré, ingen förbokning, begränsat antal platser.

Söndag 15 januari 2012 kl 13–15.

Temadag Peredvizjniki. Intressanta föreläsningar med Lars Kleberg och Per Hedström. Söndag 15 januari kl 13–15.

Kl 13–14: Tjechov och realismens gränser, Lars Kleberg

Realismen i Ryssland slog först igenom med de stora romanförfattarna, sedan i måleriet, sist på teatern. När Anton Tjechov började som berättare och dramatiker upplevde han snart att realismens gränser måste vidgas, ifrågasättas – och kanske sprängas.

Lars Kleberg är professor emeritus i ryska vid Södertörns högskola. Han har översatt Anton Tjechovs dramatik och skrivit boken ”Tjechov och friheten” (Natur & Kultur 2010).

Kl 14–15: Peredvizjniki och den nordiska konsten, Per Hedström

Hur förhåller sig Peredvizjnikis konst till konsten i Norden i slutet av 1800-talet? På många sätt liknade Peredvizjnikis måleri det samtida nordiska måleriet. Viljan att skildra den vardagliga verkligheten var gemensam, liksom ett intresse för att måla stämningsfulla landskap. Men samtidigt fanns tydliga skillnader då det gällde val av motiv och i attityden till den franska konsten.

Per Hedström arbetar på Nationalmuseum. Han är biträdande chef för Samlingarna med Statens porträttsamling och utställningskommissarie för Peredvizjniki.

Tid: Söndag15 januari kl 13–15 Plats: Hörsalen, utrustad med hörslilnga Avgift: Ingår i entréavgiften

För skolan

• Introduktion till utställningen

• Boka en guidad introduktion, för gymnasiet.

• Arbetsmaterial. Material att arbeta med pÃ¥ egen hand publiceras i samband med att utställningen öppnar. För gymnasiet.

Katalog

Specialpris under utställningen: 395 kronor (ordinarie pris 475 kronor). Läs mer och beställ från Bokshopen.

Fotografera i utställningen

Du är välkommen att för privat bruk fotografera i utställningen. Det är dock inte tillåtet att använda blixt eller stativ.

Pråmdragarna/Ilja Repin © Ryska Museet

intervjuer med de som arbetat med utställningen

dn, ”Perevizjniki – banbrytare i ryskt mÃ¥leri” pÃ¥ Nationalmuseum i Stockholm.

toppmotet.se, Bilder som berättar.