Kristian Lundbergs berAi??ttelse Yarden Ai??r en obehaglig pA?minnelse om vA?rt ofAi??rdiga samhAi??lle.

Med ojAi??mna mellanrum dyker attentatet i Norge upp. MAi??rdarens ansikte, hans tankegods, den kontext, alltsA? det politiska sammanhang som skapade hans hat, allt detta vevas i huvudet hos de flesta av oss dessa dagar.

Boken Yarden har ingenting med Norge eller politiska attentat att gAi??ra men den reser Ai??ndA? frA?gor kring det samhAi??lle vi har byggt och bygger vidare pA?. Hur solidariteten, kampen fAi??r att jAi??mlikhet, allas lika vAi??rde Ai??r pA? vAi??g bort och ersAi??tts av dess motsatser.

Kristian Lundberg, poet och fAi??rfattare som aldrig lyckats fAi??rsAi??rja sig pA? skrivandet, har haft mA?nga jobb. Som anstAi??lld vid ett bemanningsfAi??retag arbetade han i ett A?r i MalmAi??s hamn som lossare och lastare av bilar. SA? hAi??r skriver han:

”Klasskamp. FA?r man inte lAi??tt ett lAi??jes skimmer Ai??ver sig om man som medelA?lders centrallyriker plAi??tsligt bAi??rjar tala om ett sA? diffust begrepp som klasskamp? Ai??rligt talat: jag bryr mig inte. Det Ai??r inte lAi??ngre en abstrakt mening, en formel utan innehA?ll, det Ai??r en dynamisk process som redan pA?gA?r – och dAi??r vi stA?r som stAi??ndiga fAi??rlorare. Vi fAi??r inte klasskamp. De gAi??r. De som redan Ai??ger. Vi lAi??gger bara ner vA?ra vapen. De fAi??rflyttar hela tiden sina positioner…”

Det Ai??r ingen upplyftande skildring av nutiden som Kristian Lundberg beskriver. Den pekar inte ut nA?gra lAi??sningar eller vAi??gar ut ur mAi??rkret. Boken Ai??r Ai??ndA? ingen dystopi. VarfAi??r, jo dAi??rfAi??r att den som lAi??ser grips den nakna bild av levnadsfAi??rhA?llandena fAi??r de mAi??nniskor som sitter fast i bemanningsfAi??retagets regelsystem. Och man blir arg och vill ropa hAi??gt: SA? hAi??r vill vi inte ha det. Ett sA?nt hAi??r samhAi??llssystem vill vi rAi??sta bort.