Visst behöver stressade storstadsbor hjälp med praktiska ting, som smutstvätt och handling. Säkert vore det bra för dem om det fanns service att köpa i tunnelbanan. Men är detta förslag som ska läggas fram i en valrörelse? Är det inte ideologiska frågor som borde komma i första rummet? Det verkar väljarna tycka i alla fall. För veckan efter förslaget om butlern redovisar opinionsinstitutet Synovate att alliansen leder i Stockholm med 53% mot 43%.

I den alerta Dagens Arena kunde man (23/8) läsa en intressant artikel om vem som ska bli ny ledare för Labour i Storbritannien. Det blir en Miliband slår artikelförfattaren Håkan A Bengtsson fast. Någon av bröderna David eller Ed blir vald eftersom de andra kandidaterna är alltför profilerade, höger eller vänster.

OcksÃ¥ bröderna skiljer sig nÃ¥got ideologiskt, David är mer försiktig socialdemokrat. Anhängare till Tony Blairs New Labour medan Ed sägs vara mer ”traditionell”, dvs har en skarpare vänsterprofil.

Föräldrarna är polska, judiska invandrare. BÃ¥da har varit politiskt engagerade pÃ¥ vänsterkanten. Sönerna har självklart valt Labour men har alltsÃ¥ lite olika syn pÃ¥ vilken riktning partiet nu ska välja. Brödrafighten har mobiliserat engelsmännen. Det är självklart en extra laddning att tvÃ¥ bröder kämpar om att bli ledare för ett parti men det finns ocksÃ¥ ideologiska dimensioner i den pÃ¥gÃ¥ende debatten. Hur ska partiet ställa sig till de ökande klyftorna i samhället? Är det rätt att, som Blair, gÃ¥ försiktigt fram mot finanskapitalet eller ska man attackera övervinster, bonusar och orimliga löneskillnader. Ska samhället, som alliansen/moderaterna i Sverige trycker hÃ¥rt pÃ¥, bara ägna sig Ã¥t ”kärnverksamhet”, läs vÃ¥rd, skola, omsorg, eller ska samhällets ansvar sträcka sig längre än sÃ¥?

Håkan A Bengtsson avslutar sin artikel om bröderna Miliband med att fråga sig om mamma Marion ska lösa tvisten. Knappast, hon föredrar den tydliga vänsterkandidaten, Diane Abbot.